Angående vuxnas vokabulär...

Jag har många gånger funderat över mina föräldrars intelligens, inte minst när det gäller den språkliga biten...
Det slog mig senast vid skötbordet för fem minuter sen, då jag brände av en riktig brakskit (givetvis med avsikt att träffa mamma).
"Åååååååååååå vilken dutti liten bäääääbis mamma haaaar!Nutti nutti nuuutt! De va väl föönt för lumpilumpen,va?"
Vad faen vill hon jag ska svara på de då?
Det enda jag kan göra är att stirra oförstående på henne och undra när de nominerade för "kast med liten bajs" ska utnämnas...
Jag gör verkligen vad jag kan för att de ska få men för livet...
Det har ALLTID motsatt effekt.
Varje gång farsan är med vid blöjbytena får man höra hur stolt han är, och morsan nickar instämmande.
Ju längre bort jag skjuter bajset, desto mer nyp i kinderna....

När jag då försöker med en avvikande manöver så är till och med det gulligt;
"Ååå vilken stråle! Vad du kan! Då ska vi tvätta lilla loppe loppe!"

Måtte de aldrig träffa mina framtida partners....