föräldra fostran

I dag har jag haft fullt upp med att driva mamma till vansinne. Jag gör så ibland för att hålla "päronen" på alerten. Jag nästan kände hur hornen växte fram i pannan på mig, hon försökte allt: bar på mig, lekte med mig,matade mig,rapade mig,satte på dammsugaren,visade lampan i vardagsrummet ( den är väldigt intressant men idag var jag omutlig)men vad händer? jag bara skriker o gnäller!! Haha de är för roliga att titta på! man ser desperationen växa i ögonen på dem, ser den uppgivna minen, för att inte tala om de djupa suckarna. Nå väl timmarna gick och rätt som det var kom pappa hem och då började del 2 i min plan. så fort han klivit in i hallen så slutar jag skrika , för att sedan ge honom ett av mina världskända,charmiga änglaleende. jag charmar honom o gosar lite, skrattar lite så att han blir så där barnsligt stolt som bara han kan bli.mamma är i köket o lagar mat medan jag får min far att göra konstiga ljud o läten för att tillfredställa mitt humör, han går på som värsta hovnarren! Efter ett par timmar tröttnar jag dock på honom & hans gycklarfasoner och vill sova. Det är jobbigt att fostra de vuxna ska ni veta men jag lyckas rätt så bra. gonatt världen , vi hörs snart igen säger Antoni den lille diktatorn.