föräldra fostran

I dag har jag haft fullt upp med att driva mamma till vansinne. Jag gör så ibland för att hålla "päronen" på alerten. Jag nästan kände hur hornen växte fram i pannan på mig, hon försökte allt: bar på mig, lekte med mig,matade mig,rapade mig,satte på dammsugaren,visade lampan i vardagsrummet ( den är väldigt intressant men idag var jag omutlig)men vad händer? jag bara skriker o gnäller!! Haha de är för roliga att titta på! man ser desperationen växa i ögonen på dem, ser den uppgivna minen, för att inte tala om de djupa suckarna. Nå väl timmarna gick och rätt som det var kom pappa hem och då började del 2 i min plan. så fort han klivit in i hallen så slutar jag skrika , för att sedan ge honom ett av mina världskända,charmiga änglaleende. jag charmar honom o gosar lite, skrattar lite så att han blir så där barnsligt stolt som bara han kan bli.mamma är i köket o lagar mat medan jag får min far att göra konstiga ljud o läten för att tillfredställa mitt humör, han går på som värsta hovnarren! Efter ett par timmar tröttnar jag dock på honom & hans gycklarfasoner och vill sova. Det är jobbigt att fostra de vuxna ska ni veta men jag lyckas rätt så bra. gonatt världen , vi hörs snart igen säger Antoni den lille diktatorn.

The growing kind

Idag var vi på BVC och kollade vikten.
Konstigt nog började mamma inte bita på naglarna förrän jag kommit upp på vågen....
Behärskad kvinna de där.....
Här e mina siffror...

100104: 3610g   52 cm
100106: 3390g
100111: 3580g
100118: 3910g
100126: 4220g 53,5 cm
100202: 4395g
100212: 4685g 56 cm
100218: 4805g
100301: 4940g 58 cm
100308: 5125g
100322: 5280g 60 cm

Tålamod är en dygd

På senaste tiden har jag varit ett väldigt upptaget barn (med upptagen menar jag att jag har haft fullt upp med att hålla föräldrarna sysselsatta...)

Dels har jag charmerat min omgivning med mina härliga léenden som gör att alla stannar upp och tittar på mig i timmar.

Vuxna är verkligen patetiska, de är beredda att sjunka hur lågt som helst i förnedringsskalan för ett léende.
Dessutom har jag börjat på öppna förskolans Babycafe.
Ett ställe där vi små revolutionärer samlas för att planera hur vi ska ta över världen.
Detta maskeras givetvis med sånger som våra slavar tvingas gestikulera till där vi sitter i ring...

Det är tufft att vara jag, men det är helt klart värt det!